”Common Woods” av Space&Matter: Ett bostadsområde som hittar mångfald i prefabricering

8 minutes read

I bostadsområdet Common Woods i Amersfoort bidrar utrymmena mellan husen till att förklara arkitekturen. Planteringarna sträcker sig mellan enfamiljshus och flerbostadshus, medan terrasserna vetter mot gångvägar och gemensamma utomhusområden. Bostadsområdet är beläget på en tidigare ridanläggning intill Nimmerdor-egendomen, där närheten till skogsmarken har påverkat hur området är utformat.

Projektet, som består av 56 bostäder och har utformats av Space&Matter för Holistic Development med landskapsarkitektur av DELVA, utforskar hur industrialiserat träbyggande kan anpassas till olika hushåll och förhållanden till utomhusmiljön. Dess arkitektoniska intresse ligger delvis i ett beslut som fattades under utvecklingsfasen: att ersätta en metod baserad på volymmoduler med prefabricerade vägg- och golvpaneler.

Denna förändring gör Common Woods till ett användbart fallstudieobjekt för alla som överväger att satsa på prefabricerat byggande. Valet av vad som ska tillverkas och i vilken skala blir ett arkitektoniskt beslut som får konsekvenser för utformningen, anslutningarna och materialanvändningen.

Ett bostadsområde som är uppbyggt kring skogsmark

Space&Matter placerade byggnaderna i kluster, vilket gjorde det möjligt för grönområden att tränga in i bebyggelsen. Gränserna mellan tomterna är medvetet otydliga. Resultatet är en rad utomhusutrymmen som ger en känsla av avskildhet, inramade av byggnader och grönska. Ett centralt torg och ett växthus utgör en gemensam samlingsplats för de boende inom detta område.

Bostadsprogrammet omfattar villor, radhus och lägenheter inom den sociala sektorn, mellanklassen och den privata sektorn. Upprepningen måste därför ta hänsyn till betydande skillnader i inhemsk skala. Byggherren anger att det finns 20 sociala studior på mellan 26 och 44 m²; större bostäder och takvåningar breddar utbudet av bostäder som området kan erbjuda.

Denna mångfald ger landskapet en ytterligare roll. Det skapar en sammanhängande helhet mellan byggnader som skiljer sig åt vad gäller golvyta och de boendes behov. Trädgårdsarbete och gemensamma utrymmen skapar möjligheter till umgänge, samtidigt som de enskilda bostäderna behåller sina egna ingångar och privata utrymmen. Gemenskapen främjas genom att man anordnar vanliga aktiviteter, där de boende får vara med och utforma de gemensamma utrymmena.

Hur prefabricering har format arkitekturen

Från färdiga moduler till platta paneler

I de tidiga förslagen övervägdes tredimensionella moduler. Enligt byggspecialisten Boom Builds skulle utbudet av villadesigner ha krävt ett stort antal individuella modulkonfigurationer. Skillnaderna i anslutningarna medförde ökade materialkrav, medan specialanpassade enheter komplicerade fabrikskonstruktionen. Teamet valde istället tvådimensionella väggar och golv av korslimmat trä, vilket ledde till ökad effektivitet tack vare en högre grad av standardisering.

Korslimmat virke, eller CLT, tillverkas genom att man limmar ihop virkeslager där fibrerna löper i växlande riktningar. De färdiga strukturpanelerna kan användas till väggar och golv. På Common Woods kombineras dessa element med en träskelettkonstruktion, som levereras och monteras av Treetek.

Denna distinktion är viktig när man tolkar arkitekturen. Ett system med upprepade konstruktioner innebär inte nödvändigtvis upprepade lådor i rumstorlek. Här föreslogs ett sätt att organisera produktionen samtidigt som man kunde tillgodose behovet av olika typer av bostäder. För köpare som jämför elementhus visar detta varför tillverkningsmetoden bör beaktas tillsammans med den önskade planlösningen.

Även byggnadernas yttre utseende speglar denna inriktning. Arkitekterna beskriver fasadbeklädnadens vertikala och horisontella indelningar som ett resultat av prefabriceringen. Dessa indelningar skapar enhetliga proportioner mellan olika byggnadstyper, vilket ger stadsdelen ett igenkännbart arkitektoniskt formspråk.

Sett ur detta perspektiv handlar industrialiseringen om hur olikheter organiseras. Ett bostadsområde med flera olika bostadstyper kräver en viss grad av repetition som förblir användbar även när planerna förändras. Panelen blir ett vanligt byggelement utan att den föreskriver hur en hel bostad ska utformas. Detta bidrar till att förklara varför valet av en mindre prefabricerad enhet kan stödja ett bredare arkitektoniskt uppdrag. Frågan är i vilka fall upprepning förenklar tillverkningen och i vilka fall variation gör ett hem mer användbart.

Planering av anslutningarna före montering

En stor del av samordningen skedde innan komponenterna anlände till byggplatsen. VH Engineering skapade en modell av CLT-konstruktionen och samarbetade med ingenjörer, montörer och leverantören av träramar med hjälp av Building Information Modelling, eller BIM: en gemensam digital modell som används för att samordna byggnadsinformation.

I modellen ingick de öppningar som behövdes för el- och andra installationer redan innan tillverkningen på fabriken. Man samordnade dessutom samspelet mellan konstruktionsvirket och de yttre träramselementen. I ett sådant arbete läggs större vikt vid att lösa gränssnittsproblem i ett tidigt skede, när delarna fortfarande kan justeras i konstruktionen.

När det gäller ett enskilt uppdrag innebär detta en praktisk arbetsordning: utarbeta uppdragsbeskrivningen tillsammans med arkitekten, testa den med leverantören och samordna tjänsterna innan tillverkningen godkänns. Var köket eller badrummet ska placeras är en fråga som hör hemma i den diskussionen, tillsammans med byggnadens utformning. Tack vare prefabriceringen blir tidpunkten för dessa val avgörande; fördelarna med prefabriceringen beror delvis på kvaliteten på den information som utbyts mellan konstruktörer och byggare.

Huvudentreprenören Karbouw uppger att de prefabricerade elementen förbättrade byggnadseffektiviteten och minskade verksamhetens påverkan på den trånga byggarbetsplatsen. Man använde även elektrisk utrustning. Det finns dock inget jämförande program, så den dokumenterade fördelen bör inte tolkas som att det tog en viss procent mindre tid att bygga bostäderna.

Trä inom ramen för en övergripande materialstrategi

Fasaderna präglas av röda, mörka och ljusa sandfärger, vilket skapar en koppling mellan byggnaderna och färgerna i det omgivande landskapet. Längs Leusderweg har byggnadernas höjdfördelning en mer regelbunden struktur; mot skogsområdet anpassas fönstren efter den inre planlösningen och utsikten. Terrasser och balkonger skapar mellanrum mellan rummen och grannskapets gångvägar.

Trä är det viktigaste byggmaterialet, men i projektet används även betong och stål. Markförhållandena krävde grundläggning, och man valde en stålkonstruktion med betong som gjöts på plats för att minska materialförbrukningen. Miljöstrategin omfattar därför beslut om hur konventionella material används.

Treetek registrerar cirka 1 400 m³ timmer och beräknar att detta binder 1 002 ton koldioxid. Denna siffra visar mängden kol som finns i träet. För att kunna bedöma projektets totala koldioxidbalans måste man också ta hänsyn till tillverkning, transport, övriga material, drift samt eventuell avfallshantering eller återanvändning.

Energi och vatten som gemensamma utmaningar inom design

Bostäderna är gasfria, och värmepumpar och solpaneler ingår i deras energistrategi. I marknära bostäder används ett system för gråvatten, där vatten från duschar och diskmaskiner leds genom ett planterat filtreringssystem innan det återanvänds för toalettspolning. Regnvatten samlas upp för bevattning av trädgården och växthuset.

Plantering fyller inte bara ett visuellt syfte. Mat, material för boet och skydd är avsedda att stödja den befintliga vilda faunan. Tillsammans innebär dessa åtgärder att projektets miljötänkande sträcker sig bortom träkonstruktionen till hur invånarna och andra arter utnyttjar området.

Olika sätt att leva i samma system

Relaterade konstruktionsprinciper möjliggör olika bostadsformer. Kök och matplatser smälter samman med vardagsrummen, medan trappor, förvaringsutrymmen och sanitetsutrymmen bildar mer kompakta zoner. Bostäderna sträcker sig över tre våningar och har rum för sömn, arbete och fritid samt terrasser på de övre våningarna.

En takvåning är ett konkret exempel på flexibilitet. Den 216 m² stora bostaden består av tre sovrum, två badrum och ett multifunktionellt rum med egen toalett. Två ingångar möjliggör olika tillträdesmönster, vilket underlättar användning som arbetsplats eller Studio. Två takterrasser utvidgar bostadsytan mot det omgivande trädtaket.

På grannskapsnivå gör växthuset, köksträdgården samt utrymmena för samarbete och möten det möjligt att utöka utbudet av aktiviteter i närheten av bostäderna. Dessa utrymmen erbjuder mötesplatser utan att varje möte behöver äga rum hemma hos någon. Under byggtiden anordnades regelbundna möten med köparna, vilket skapade en koppling mellan leveransprocessen och det framväxande bostadsområdet.

För en blivande husägare handlar den lärdom som kan tillämpas i framtiden om förhållandet mellan system och uppdragsbeskrivning. Bestäm vilka rum som behöver vara fristående, vilka aktiviteter som kan dela utrymme och vilka utsikter som förtjänar särskild uppmärksamhet. Testa sedan hur en byggmetod kan uppfylla dessa prioriteringar. ”Common Woods” visar hur beslut om tillverkning kan påverka den arkitektoniska mångfalden, samtidigt som landskapet ger de färdiga byggnaderna en gemensam inramning.

Projektkrediter

Plats
, Leusderweg, intill Nimmerdor, Amersfoort, Nederländerna

År
2022

Arkitektur
Rymd och materia

Trädgårdsanläggning
DELVA Landskapsarkitektur & stadsplanering.

Pprefabricerade element
CLT-vägg- och golvpaneler i kombination med element i träramskonstruktion.

Fotografering
Riccardo De Vecchi

Sharing is caring!